Noah Wiksten

Äntligen låter det som om jag blir av med min cpap, den där mackapären som surrar och låter på näsan hela tiden. De har dragit ner trycket på den under dagen och nu under natten ska jag få prova utan. Tänk mammas min då hon kommer imorgon bitti och jag kan visa näsan på riktigt. Idag fick jag dessutom mat via matspruta istället för dropp och det är också ett steg framåt. Det går framåt!

Pappa är hos storebror och farmor och farfar och mamma sover hemma inatt. Tur att det är så många goa sköterskor här och kikar lite då och då. De måste ju liksom hjälpa mig med nappen ibland då den slinter ut och jag inte riktigt får till det. Dessutom måste de faktiskt byta blöja på mig då och då, för jag tål inte att ligga och vänta på det. När det ska bytas så skriker jag så att de vet, rätt högt också. Lite kräsen är väl bra att vara!?

Natti natti